Stroke är en folksjukdom. Årligen drabbas 25 000 personer i Sverige och minst en halv miljon berörs (patienter, anhöriga, släkt, vänner och professionella i vård och omsorg).
Flertalet drabbade överlever med varierande grad av funktionsnedsättningar, men stroke är ändå tredje vanligaste dödsorsak. Stroke kan medföra ett stort lidande för individen med närstående och innebär samtidigt en mycket stor kostnad för samhället.
Två former
Hjärninfarkt (85%) är den vanligaste formen av stroke och uppstår när en propp i ett blodkärl stoppar tillförseln av blod till en del av hjärnan. Det finns inom denna form flera undergrupper, såsom propp från hjärta, från större artär (pulsåder) eller från mindre kärl inne i hjärnan (”småkärlssjukdom”). En relativt stor grupp har okänt ursprung (”kryptogen”).
Hjärnblödning (15%) uppstår genom en kärlbristning i hjärnan. Högt blodtryck och bristning i kärlvägg är en viktig orsak men det finns också
Riskfaktorer
Risken att drabbas av stroke ökar med stigande ålder, men en femtedel av strokepatienterna är i arbetsför ålder. Därmed är sjukdomen också en vanlig orsak till utslagning i arbetslivet.
Alla kan drabbas av stroke, men risken ökar om man röker, sitter stilla, har högt blodtryck, förhöjda blodfetter, diabetes eller förmaksflimmer. Så mycket som 90% har samband med livsstilsfaktorer som kan vara påverkbara, särskilt fysisk aktivitet, bra kost och stimuli i vardagen.
Det finns skillnader mellan könen. Sociala faktorer och utbildning påverkar. Oro, depression och ständig stress har betydelse. Stroke ökar bland yngre, särskilt bland kvinnor.
Konsekvenser
Följderna av en stroke kan vara fysiska och mentala, synliga och osynliga. Stroke kan också ge sociala konsekvenser, så att delaktighet i samhället försvåras.
Förlamning, störd syn, känselpåverkan, svårigheter att tala och äta är vanliga fysiska störningar efter stroke.
Trötthet, försämrat minne, svårigheter att förstå och humörsvängningar eller nedstämdhet är exempel på mentala effekter av sjukdomen.