Stroke – en folksjukdom med stora behandlingsframsteg
Stroke är ett samlingsnamn för en hjärnskada som orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan och är en ledande folksjukdom i hela världen. 1 av 4 personer drabbas av stroke och kan få mycket i sitt liv förändrat genom olika funktionsnedsättningar, exempelvis i motorik, minne och tankeförmåga. Även närstående påverkas. Det finns två former av stroke. Den vanligaste står för 85% av fallen och innebär proppbildning med hjärninfarkt. Hjärnblödning är en annan form och beror på kärlbristning med blödning i hjärnan eller i hjärnans hinnor.
En personlig betraktelse över mer än ett halvt sekel.
Jag som skriver denna text heter Christian Blomstrand och är initiativtagare och medgrundare till Stiftelsen Strokeforskning i Väst (StrokeInvest). Jag har varit engagerad i hjärnforskning sedan 1960-talet, de senaste 40 åren främst klinisk strokeforskning. Jag kom till neurologiska kliniken vid Sahlgrenska sjukhuset 1971 efter min doktorsexamen vid Göteborgs universitet inom grundläggande hjärnforskning. Där hade mitt intresse riktats mot hjärnans minsta beståndsdelar: nervceller och gliaceller (grekiskt ord för klister- engelskans glue). Gliaceller förekommer i olika typer och har viktiga funktioner som vi alltmer förstår. I Göteborg har detta forskningsområde fortsatt utvecklats i en internationell spjutspets. De olika gliacellerna har många för hjärnan vitala funktioner, betydligt fler än att bara utgöra mekaniskt stöd till nervcellerna, som man länge trott.
Jag fascinerades av hjärnans förmåga att anpassa sig efter skada eller efter stimulering och har burit det synsättet med mig fortsatt. Vid neurologen var blodhjärnbarriärforskningen stark. Dåvarande professorn Tore Broman var en förebild. Han hade ett nytt synsätt på neurologin och betonade också teambedömningar, tidig rehabilitering och etikfrågor. Språk och neuropsykologiska (samband mellan psykiska funktioner och hjärnan) funktioner betonades.
Barbro Johansson blev min kliniska handledare. Vi delade synen på hjärnans stora omformbarhet (plasticitet). Barbro blev en pionjär när det gällde betydelsen av berikad miljö, musik och bildkonst för hjärnans läkningsförmåga. Hon fortsatte sin forskargärning som professor i neurologi i Lund. Vi hade tät kontakt ända till hennes bortgång 2018. Många färgstarka och innovativa krafter fick stor betydelse i tidig utveckling, men jag avstår här från att nämna namn, särskilt eftersom mycket var resultat av samverkan i team och mellan flera grupper.
Starten av profilerad strokevård, klinisk strokeforskning och samverkan med brukare/patienter
Under slutet av 70-talet skapade vi profilerad strokevård vid neurologiska kliniken med tidig mobilisering och rehabiliteringsstart i akutskedet. 1979 blev jag klinikchef och hade glädjen att arbeta tillsammans med många kompetenta och engagerade kliniker i olika samverkande professioner. Introduktionen av skiktröntgen (datortomografi) och magnetkamerateknik innebar oerhört stora framsteg för akuta handläggningen vid stroke. Datortomografin innebar att man på ett säkert sätt kunde få en diagnos i akutskedet. Detta öppnade upp för en enastående utveckling med mer specifika behandlingsinsatser.
Proppupplösning (Trombolys) vid akut stroke provades redan på 60-talet vid neurologiska kliniken men det var först efter stora internationella studier under 90-talet och senare som det blev använt i stor omfattning. Datortomografi var en förutsättning för denna nya era i akut strokevård. 1986 var jag panelordförande i en svensk konsensuskonferens organiserad av MFR (Medicinska forskningsrådet) och SPRI (Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut). Det var då man beslutade att ett sjukhus som skulle kunna ta in strokepatienter måste ha tillgång till datortomografi. Detta medförde bred politisk acceptans för betydande ökning av denna viktiga resurs.
Samarbete med patienterna var en hörnsten och 1984 konstituerades Stroke Länsföreningen för Västra Sverige i Neurologiska klinikens bibliotek. Det var en dynamisk och spännande tid och Strokeföreningen blev en viktig samarbetspartner. Brit Wennerström donerade medel till bildande av John och Brit Wennerströms fond för neurologisk forskning och lite senare tillkom Per-Olof Ahls fond för forskning kring hjärnans kärlsjukdomar. Fonderna fick efter bildandet av StrokeInvest 2016 associering till denna stiftelse. Fonderna har inneburit mycket värdefullt stöd till strokeforskning i Västsverige.
Snabb expansion under 90 talet och fortsatt efter millennieskiftet 2000.
Neurosjukvården som bildades 1989, med mig som chefläkare i Sahlgrenskas sjukhusledning, förde neurokirurgi, neurologi, klinisk neurofysiologi och rehabiliteringsmedicin med neuroinriktning närmre varandra. Strokevården stärktes genom tillkomst av neuroröntgenlaboratorium för avancerade kärlbehandlingar. Verksamheten där blev ledande i norra Europa och många patienter med kärlmissbildningar skickades till Göteborg för behandling. Akut behandling med upplösning av proppar direkt i hjärnans kärl, både i artärer (pulsådror) och i vener, utvecklades. Gunnar Wikholm i Göteborg var först i världen med att 1994 utföra framgångsrik propputdragning (trombektomi) ur en pulsåder i hjärnan med hotande stor hjärninfarkt. Först 2015 visade tre stora internationella randomiserade studier att trombektomi var mycket effektivt vid hotande större hjärninfarkt. De senaste fem åren har metoden använts i kraftigt ökande omfattning vid större sjukhus, främst universitetssjukhusen. Detta baserat på positiva resultat från stora internationella randomiserade studier. Sahlgrenska utför flest sådana behandlingar i Sverige och många har räddats från svår strokeutveckling.
1 Comment
Join the discussion and tell us your opinion.
Blog funktion under start. Den skall ge möjlighet att framföra förslag, tankar och ställa frågor som rör stroke. Välkomna!