Vad är stroke?


Stroke är en folksjukdom. Årligen drabbas 25 000 personer i Sverige och minst en halv miljon berörs (patienter, anhöriga, släkt, vänner och yrkesverksamma i vård och omsorg).

Flertalet drabbade överlever med varierande grad av funktionsnedsättningar, men stroke är ändå den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Stroke kan medföra ett stort lidande för individen med närstående och innebär samtidigt en mycket stor kostnad för samhället.

Ur ett globalt perspektiv drabbas en av fyra någon gång i livet av stroke.

Två former

Hjärninfarkt (85%) är den vanligaste formen av stroke och uppstår när en propp i ett blodkärl stoppar tillförseln av blod till en del av hjärnan. Det finns flera undergrupper, som propp från hjärta, från större artär (pulsåder) eller i mindre kärl inne i hjärnan (”småkärlssjukdom”). En relativt stor grupp har okänt ursprung (”kryptogen”).

Hjärnblödning (15%) uppstår genom en kärlbristning i hjärnan eller i hjärnans hinnor. Högt blodtryck och svaghet i kärlvägg är den vanligaste orsaken men kärlmissbildningar är också en ofta förekommande anledning.

Riskfaktorer

Risken att drabbas av stroke ökar med stigande ålder, men en femtedel av strokepatienterna är i arbetsför ålder. Därmed är sjukdomen också en utbredd orsak till utslagning i arbetslivet.

Alla kan drabbas av stroke, men risken ökar om man röker, sitter stilla, har högt blodtryck, förhöjda blodfetter, diabetes eller förmaksflimmer. Så mycket som 90% av alla stroke har samband med livsstilsfaktorer som kan vara påverkbara, särskilt fysisk aktivitet, bra kost och stimuli i vardagen.

Det finns skillnader mellan könen. Sociala faktorer och utbildning påverkar. Oro, depression och ständig stress har betydelse. Stroke ökar bland yngre, särskilt hos kvinnor, medan det är en positiv utveckling bland äldre.

Konsekvenser

Följderna av en stroke kan vara fysiska och mentala, synliga och osynliga. Stroke kan också ge sociala konsekvenser, så att delaktigheten i samhället försvåras. Förlamning, störd syn, känselpåverkan, svårigheter att tala och att äta är vanliga fysiska störningar efter stroke. Trötthet, försämrat minne, svårigheter att förstå och humörsvängningar eller nedstämdhet är exempel på mentala effekter av sjukdomen.

Behandling av stroke

Många fall av stroke kan förebyggas. Att sluta röka, äta hälsosam kost, vara fysiskt aktiv och kontrollera blodtryck, diabetes och hjärtat regelbundet kan rädda liv. Hälsan förbättras genom livsstilsförändringar.

Akutvård

Alla som får symptom talande för stroke ska omedelbart ringa 112 (SOS-Alarm) för ambulanstransport. Ambulansen styr till akutsjukhus eller vid behov till högspecialiserat sjukhus. Akutbehandling inom första timmarna efter stroke kan innefatta omedelbar proppupplösande behandling (”trombolys”) vid hotande hjärninfarkt och vid större proppar i hjärnans kärl mekanisk utdragning av proppen (”trombektomi”). Effekten kan vara dramatiskt positiv. Neurokirurgisk åtgärd kan vara aktuell vid blödning. Alla drabbade, oavsett typ av stroke, skall vårdas på strokeenhet av team med särskild strokekompetens.

Använd AKUT-testet om du misstänker att någon har drabbats av en stroke.

Rehabilitering

Rehabilitering startar akut vid sjukhusets strokeenhet och kan därefter fortsätta inneliggande eller polikliniskt vid rehabiliteringsenhet, alternativt i hemmet med tidig understödd rehabilitering via teamet från strokeenheten. Vid utskrivning engageras primärvård och kommun. En individuell rehabiliteringsplan skall upprättas och följas. Särskilda neuro-team i primärvården är en viktig rehabiliteringsresurs. Anhöriga har ofta en svår situation under en längre tid och stöd och information skall finnas tillgänglig i hela vårdkedjan.

Förhindra ny stroke

Förebyggande behandling för att förhindra en ny stroke startas tidigt. Reglering av blodtryck och andra medicinska riskfaktorer är viktig. Behandling med medicin som förhindrar att blodplättarna klumpar ihop sig ges vid stroke orsakade av proppar. Om dessa orsakats av hjärtflimmer ges vanligen istället läkemedel som hämmar blodlevring. När propparna orsakats av en förträngd halspulsåder erbjuds tidig förebyggande kärlkirurgisk behandling. Förebyggande behandling fullföljs livslångt i primärvården.

Hälsofrämjande insatser beträffande motion, kost och rökning rekommenderas, liksom uppföljning av riskfaktorer som högt blodtryck, diabetes, blodfetts-störning och hjärtflimmer. Stöd och information om kvarvarande strokesymtom inklusive depression och oro eller annan psykisk förändring hjälper både den drabbade individen och anhöriga. Närstående löper risk för överbelastning, oro och egen ohälsa och kan behöva särskilt support.

Framtidens behandling av stroke

Framstegen de senaste åren har varit stora men aktuell forskning kan ge ytterligare stora positiva effekter. Nya forskningsrön kan minska antalet strokefall och förbättra akut behandling och rehabilitering.

Färre insjuknar

Bättre hälsofrämjande och förebyggande insatser uppnås med ökande kunskap i vård, skola, arbetsplatser och hos allmänheten. Forskning kan leda till bättre metoder att stärka personers hälsosatsningar. Nya läkemedel kan leda till framsteg, E-hälsosatsning kan öppna möjligheter liksom ökad kunskap och bred samverkan. En ökad medvetenhet hos allmänheten om vikten av livsstilssatsningar och medicinsk kontroll av riskfaktorer genom breda utbildningsinsatser kan få ökad effekt. De stora hälsoklyftorna bör utjämnas genom riktade insatser utifrån ny forskningskunskap.

Skadan begränsas

Ny kunskap om samband mellan arvs- och miljöfaktorer kan ge mer skräddarsydd behandling. Nya, bättre läkemedel, medicinska och kirurgiska behandlingsmetoder minskar skadans utbredning i akuta skedet. Bättre behandling mot hjärnsvullnad kan få stor betydelse liksom förståelse av tidiga inflammationen i hjärnan. Modern bild- och interventionsbehandling kan öka möjlighet för akut framgångsrik behandling.

Ny teknik

Akut diagnostik, för att snabbt skilja hjärninfarkter från hjärnblödningar redan i ambulansen kan förbättras med tekniska innovationer. Ett mål är att ställa diagnos så att proppupplösning kan starta före ankomst till sjukhus och så att ambulansen kan dirigeras till rätt sjukhus som när trombektomi kan vara aktuell. Övervakning av hjärnans funktioner och hjärt-kärlstatus i ambulansen och videolänk till sjukhusets akuta strokeenhet och regional strokejour kan styra en snabbare transport till rätt sjukhusenhet för behandling.

Inom rehabilitering kan tekniska landvinningar utnyttja spelteknik och virtuell verklighet för lustfylld träning. Robotträning kan ge en ny möjlighet i motorisk återuppträning.

Rehabilitering stöder läkning

Stärkt rehabilitering med nya lustfyllda metoder i samklang med modern neurobiologisk forskning kring reparationsprocesser som rekrytering av stamceller, utveckling av nervcellernas och gliacellernas nätverk, tillväxtfaktorer och omorganisation i hjärnan efter skadan. Berikade miljöer och multimodal träning med utnyttjande av kulturella stimuli som i musik, bildkonst och film har stor framtidspotential.

Bättre samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun ger vinster genom att skapa mer uthålliga rehabiliterings-processer som bygger på aktuell forskning.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Share your thoughts